Ett av Medelpads äldsta bruk

Lögdö bruk ligger idag i Timrå kommun, inte särskilt långt från Sundsvall-Härnösands flygplats. 16 mars 1683 ansökte Medelpads häradshövding Petter Westberg om tillstånd att tillsammans med tre smeder bygga en masugn med tillhörande stångjärnshammare vid Lögdö i Hässjö socken.

I juli två år senare beviljades ansökan, och som en sorts dåtida starta eget-bidrag slapp grundarna betala skatt under de första tio åren. I sitt beviljande skrev Bergskollegium, som var den myndighet som ansvarade för denna typ av frågor, att förutsättningarna för att bygga ett bruk på just denna plats var mycket goda. Framför allt anförde myndigheten tre saker.

  1. Det fanns en rik tillgång på virke i området.
  2. Aspån, som flyter förbi i närheten, lämpade sig för att dämmas upp, så att vattenkraften kunde användas till att driva hammaren och även brukets kvarnar.
  3. Det bedömdes inte finnas någon boende i närheten som kunde lida någon ekonomisk skada av att bruket byggdes.

Lögdö blev det andra järnbruket som byggdes i Medelpad. Galtströms bruk hade fått sina privilegier tolv år tidigare. Tillsammans med bruken i Lagfors och Sulå bildade Lögdö bruk Lögdöverken. Många släkter kom att ta sitt namn från bruket: Lögdström, Lögdahl, Lögdberg och Lögdvist. Alla dessa släkter härstammar från smeder som arbetade vid bruket.

Motgångar och framgångar

Det var tänkt att man vid bruket skulle bearbeta malm från brukets egna ägor, samt från en sjö i Färila socken i Hälsingland. Ingen av dessa malmfyndigheter skulle dock visa sig hålla tillräckligt hög kvalitet: det innehåll svavelhaltigt järn, som spricker i kanterna när det bearbetas. Istället fick man hämta malm söderifrån, bland annat från Utö i södra delen av Stockholms skärgård.

1700-talet kännetecknades för många svenskars del av krigen mellan Sverige och Ryssland. 1721 brände ryssarna ned de flesta svenska städer mellan Gävle och Piteå, och det fanns planer på att även bränna ned Lögdö bruk. De ryska soldater som avseglade från Alnö med det uppdraget stötte dock på ett grund och kom därför inte fram. Nio andra bruk längs norrlandskusten brändes dock ned, och detta har fört med sig att Lögdö bruk är en ännu mer unik miljö idag. Däremot har man inte varit föskonade från översvämningar, som ibland har spolat med sig hammare och kvarn, helt eller delvis.

Kända svenskar med anknytning till Lögdö

Ångströmlaboratoriet vid Uppsala Universitet, där det bedrivs forskning och undervisning inom fysik, kemi, matematik och materialvetenskap, är uppkallat efter Anders Ångström , som föddes 1814 vid Lögdö bruk. Även enheten ångström, som används inom spektroskopin, och Ångströmskratern på månen, är uppkallade efter honom. Ångströms far Johan Ångström var anställd vid bruket som brukspredikant.

En annan känd profil som har haft anknytning till bruket är Lars Johan Hierta, grundare av Aftonbladet. Han ägde andelar i bruket mellan 1865 och 1876, först en fjärdedel och sedan hälften. 1876 såldes dock hela bruket till Sunds aktiebolag. Då hade redan järnbruksverksamheten i Sulå upphört, och året därpå skedde detsamma i Lagfors. Sista gången masugnen i Lögdö användes var 1878. Järnbruksnäringen var inte längre lönsam, samtidigt som fler och fler upptäckte skogens ekonomiska värde.