Stångjärnshammare

Erich Theets privilegium gällde uppförandet av en masugn, för tackjärnstillverkning och en stångjärnshammare med två härdar, Nedre hammaren, som placerades vid Aspån. Stångjärnstillverkningen innebar en färskningsprocess där man sänkte tackjärnets kolhalt för att få ett smidbart järn. Omkring 1690 uppförde man en andra hammare med en härd, Övre hammaren, utan att först ha sökt tillstånd från Bergskollegiet. Bergmästaren krävde bestraffning av alla som byggde eller reparerade utan att först samråda med honom, så Övre hammaren belades med sk arrest och brukets ägare fick böta samt vägrades skattefrihet för hammaren. Även om arresten upphävdes efter några månader privilegierades hammaren inte förrän 1695. Från Lögdö fraktades tackjärn med häst till Lagfors och Sulå bruk som ingick i Lögdöverken.

Vid slutet av 1700-talet flyttades stångjärnshamrarna från Lögdö till Lagfors och Sulå, vid Lögdö byggdes ett manufakturverk där stångjärn förädlades till plåt-,knipp- och bandjärn. Av de två stångjärnshamrarna vid Aspån finns idag inga tydliga spår, däremot finns ännu tullkvarnen kvar, strax nedanför den plats där Övre hammaren låg.

År 1769 fick man tillstånd av konungens befallningshavare att anlägga tullmjölkvarn vid Lögdö Bruk. Den nuvarande kvarnen byggdes 1840 och var i bruk fram till mitten av 1940-talet.